Pratade just i telefon med en kvinna från vårdcentralen. La på, gjorde ett glädjeskutt två meter (okej, överdrift) upp i luften och VRÅLADE.

Varav detta? Jo, jag har de senaste dagarna panikat över, kämpat för, stressat över att få tag på tabletter som skjuter upp mensen några dagar eller en vecka. Såna som jag åt i Prag. Jag åker ju som bekant till P&L nästa vecka, och min mens har såklart bestämt sig för att hänka. Den vill aldrig gå miste om en rolig resa eller liknande. Däremot, vill jag gå miste om den. Den FÅR INTE FÖLJA MED TILL P&L, hade jag bestämt mig för.

Så jag har ringt hit och dit, blivit hänvisad hit och dit, gynekologer, husläkare, skjuksköterskor, barnmorskor, ungdomsmottagningen. Jag har varit överallt, typ. Och så ringde jag ett samtal nu, för att kolla om jag kunde få prata direkt med min husläkare (även fast tanten på vårdcentralen i fredags sagt åt mig att de inte alls kunde skriva ut såna sorts tabletter). Min husläkare hade gått på semester. Så jag frågade om inte någon annan husläkare kunde förnya mitt recept, kvinnan i telefonen var tveksam, kollade om jag verkligen fått receptet via dom första gången osv och tillslut sa hon OKEJ JAG BER NÅGON AV DE ANDRA LÄKARNA, DU KAN HÄMTA UT DITT RECEPT PÅ VALFRITT APOTEK PÅ TORSDAG (okej hon skrek inte). Dog av lycka.

Nu är det bara att hoppas på att torsdag inte är för sent att börja knapra piller. De ska ju tas en bit innan förväntad mens osv. Men jag tror det kommer att gå vägen.

Nu har jag vädrat hjärnan och i samma veva fått ner adrenalinnivån, puss.